Nya Kalmar
Redan 1651 snirklade drottning Kristina sin signatur på planen över nya Kalmar. Staden skulle flyttas från slottet till Kvarnholmen. Där bodde visserligen redan ett 1000-tal människor i enkla byggnader, de kördes ut på Malmen. Nu skulle här byggas nytt, stort och rakt, allt enligt barockens principer.
Uppbyggandet av den nya staden gick trögt. Det var dyrt att bygga och inte blev det billigare av att myndigheterna krävde att det skulle byggas i sten. Med hjälp av statsmakternas ekonomiska stöd kunde i alla fall så många stenhus byggas att Kalmar idag, vid sidan av Stockholm, kan visa upp landets bästa bevarade karolinska stadsmiljö i sten.
Brand
Stenhusen var dock undantag.
Det blev istället små trähus som radade upp sig på de
smala tomterna, knuttimrade, rödfärgade och med brant tak. Tegel på
taket försökte man ta sig råd till, det var en liten försäkring
mot de många eldsvådorna.
Sadelmakare Castens och hans efterföljare som ägare till Storgatan 20 tackade nog den lyckliga stjärna som gjort att man haft råd med att bygga i sten. Husen runt totalförstördes i bränder, 1679, 1765 och 1800. Helt klarade sig inte heller Storgatan 20, magasinet på gården brann ner till grunden i en av 1700-talsbränderna. Smålänningar och ekonomiska som man var togs emellertid allt det virke som gick att använda åter till vara. Det innebär att en del av takstolarna i det lilla reveterade tvåvåningshuset till höger på gården fortfarande bär förkolnad vittnesbörd om eldens härjningar på Kvarnholmen.
Förmögen Sadelmakare
Sadelmakare Christian Castens blev en mycket förmögen man genom att leverera material till de svenska arméerna, bland annat i trettioåriga kriget (1618-1648). Men sannolikt fortsatte den affärsinnade sadelmakaren i Kalmar sina förbindelser med armén också sedan Karl X Gustav efterträtt drottning Kristina som regent 1654. Kassakistan hos sadelmakaren byggdes nämligen upp ordentligt, det gick åt en hel del seldon och sadlar i arméerna på den tiden. Bara i Karl XI:s spektakulära tåg över Stora Bält på eftermiddagen den 6 februari 1658, deltog 3000 kavallerister. Det ansågs som en mycket liten styrka, 370 man från Kalmar regemente fanns med i operationens inledning, kanske red de på Castens sadlar. Om det nu berodde på sadlarna från Kalmar vet vi ju inte men tåget över isen och den efterföljande freden i Roskilde samma år anses som svensk krigshistorias förnämsta bedrift. Sverige fick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm. Sadelmakaren och hans hustru Anna Hermansdotter gnuggade händerna och kunde lägga daler till daler. År 1662 gav Christian sin borgared i den nya staden, han blev mästare, då hade han förmodligen redan börjat planera sitt hus. Paret var några av de mest förmögna borgarna i Kalmar, självklart skulle rikedomen manifesteras i ett präktigt bygge. Man bestämde sig för ett trappgavelhus, den enda av Kalmars äldre med detta utseende. Den arkitektoniska stilen är egentligen medeltida och var väl inte helt modern på ens 1660-talet men kanske var sadelmakarparet lite ”oldfashioned” eller så tyckte man helt enkelt det var snyggt.
…som talade kalmaritiska
För att göra sig riktigt odödlig beslutade man att hugga sina namn i sten ovanför dörren till den stora entrén, idag ingången till Gerdas te- & kaffehandel. Stenhuggaren lejdes väl in från Tyskland, eller kanske det var en gotländsk yrkesman, Gotland hade ju blivit svenskt i freden i Brömsebro 1645. I vart fall var han inte från Kalmar, det kan vi vara säkra på men det var Christian Castens och han talade kalmaritiska. Så när Christian skulle tala om för sten- huggaren var det skulle stå på karytuschen ovanför dörren gjorde han det på kalmaritiska - det blev ”Christian Cerstens”. Med e istället för a och ett tillagt r, hantverkaren högg som han hört namnet. Felet och därmed det tidigaste beviset på kalmaritiskan har funnits kvar i mer än 335år.
Slarviga söner
Redan från början lär det ha varit en handelsbod i husets bottenvåning.
I en brandförsäkringsbeskrivning från 1788 sägs att där
fanns en liten handelsbod inbyggd med hyllor och lådor. Det gör att
Gerdas te- och kaffehandel idag finns i en av landets äldsta butikslokaler.
Efter Christian Castens död tog fastigheten över av hans söner. De var ett par riktiga slarvar och spenderad på några år hela den med möda ihopsamlade förmögenheten. Änkan Anna Hermansdotter befann sig vid sin död i stor fattigdom.
Carstens brorson Joachim Rudolf Carsten tog över fastigheten. 1725 såldes den till överstelöjtnanten Johan Danielsson vid Kalmar regemente och hans maka Anna von Vicken, dotter till dåvarande landshövding i Kalmar Henrik von Vicken. År 1740 blev handlaren Anders Klint ägare och fastigheten har sen dess varit ett av sätena för den kalmaritiska köpenskapen. Fastigheten har haft ett 30-tal ägare, 1902 köptes den av svensk-amerikanen Gustaf Sandbäck som inredde butikslokalen med amerikanska lådfack. 1994 övertog köpmannen i Gerdas te- och kaffehandeln, Gerd Carlsson och hennes familj huset. Butikslokalen restaurerades i sekelskiftstil, svenskamerikanens lådor kom till heders igen. I samarbete med länsmuseet och länsstyrelsens kulturmiljöenhet renoverades den yttre miljön. Bland annat återfick kulan på gavelspetsen mot Storgatan sin förgyllning.
Krabbkokeri och stall
I fastigheten har det funnits såväl krabbkokeri i korsvirkeshuset
(där det idag är kök till gårdskaféet) som porterkällare
(vinkällare). Magasinet på gården har en spännande historia,
det magasin som uppfördes redan på 1600-talet brann ner men ersattes
omgående. Nuvarande byggnaden är från 1700-talet och där
finns Kvarnholmens enda bevarade stall (slöjdmagasinet). Ta en extra god
titt på väggarna i stallet, där går det fortfarande att
hitta klotter från 1700- och 1800-talets stalldrängar. Vagnskjulet
alldeles intill är idag butik. Den vackra tegelbyggnaden där det på
bottenvåningen idag finns Georges Guld uppfördes vid sekelskiftet.
Byggnaden ansluter mycket väl till 1600-talsfastigheten och är byggnadsminnesförklarad.
Längst in på gården finns en liten tvåvåningsbyggnad
som uppfördes som bostadshus på 1800-talet, delar av den är
uppförd av brandskadat virke, sannolikt från någon av de bränder
som härjade på Kvarnholmen på 1700- och 1800-talet. Även
det huset är byggnadsminnesförklarat.
Antalet invånare i Kalmar var på 1600-talet omkring 2000
Sveriges regenter under storhetstiden
Karl IX 1599-1611
Gustav II Adolf 1611-1632
Kristina 1632-1654
Karl X Gustav 1654-1660
Karl IX 1660-1697
Karl XII 1697-1718
Idag finns i fastigheten ett antal lägenheter samt följande verksamheter:
Gerdas te- & kaffehandel – delikatessbutik
Georgs Guld - guldsmed med egen tillverkning.
Slöjdmagasinet – hemslöjdsbutik med lokal inriktning.
Nadjas butik – linnekläder
Vinkällaren Gamla huset – vinprovning.
Gårdskafé - unik miljö samt stort urval på te och kaffe